jag är handlingsförlamad av för lite sömn och för mycket natt, oron gör en trött i efterhand.
hur ska man göra för att veta att det är rätt? att det är såhär det ska vara? hur gör man?
jag vet faktist inte längre och det känns inte som att du anstränger dig särskillt mycket för att få mig att känna mig viktigt överhuvudtaget.

jag önskar att det bara kunde vara vi, men så är inte situationen. man trasslar in sig i andra som man tycker om men som osäkert är så blir allt bara kaos tillslut.
jag träffade en bit smålänning igår, det gick an.
nu lyssnar jag på fetaste depp musiken och borde städa & sova.. kanske läsa lite med, för hanna ska ju bli en ordningsam människa och börja städa så att man inte får trevliga husdjur under sängen och inte hamnar efter i skolan och får panik två dagar innan. jojuste, så var det ju.

min mor bjöd mig på vin igen, så jävla knäppt. jag tror hon blev lite kalas vid middagen idag.
vi pratade i natt och hon sa att jag luktade öl & rök. jsf mådde dåligt och jag behövde berätta det och fyfan vilken natt, aldrig igen. torka andras spyor i sitt eget handfat..

gräset börjar växa och frodas
men det är ju alltid grönare på andra sidan