Jag vet inte om det var min feberyra eller om det var att jag lyssnade på Total Eclipse of The Heart som jag blev så jävla rörd av ett så sjukt obetydligt sms. Jag tror det måste ha varit den ytterst dåliga kombinationen av dessa tre som gjorde att jag blev så rörd. Det kan dock ha varit personen som skickat det, men inte ens det kan få mig näst in till tårar.
Jag mår ju fan inte bra, på riktigt. Vad händer med mig?

Ojuste, Johannes hade redan skickat in bilder & text till City, så kommer jag stå där som nån jävla wannabe-indietönt på fredag och säga att Sing Me To Sleep med The Smiths är den bästa tryggarlåten genom tiderna, fyfan va dålig jag är.
Den heter ju fan inte ens det.