014,3

jag följer min mammas ord och tar vara på alla komplimanger och all uppmärksamhet jag får även fast jag inte är ett dugg intresserad. som att jag ser ut som en snygg skådis (kommer inte ihåg vad hon hette), att jag luktar gott och att jag är attraktiv.
jag tror inte på nåt av det men jag samlar det i en ask så att jag kanske en dag vågar tro på det.

det är synd att man alltid kan få allt det man inte vill ha och aldrig det man verkligen vill.

snart ringer erik och då ska vi förhoppningsvis reda ut allting och leva lyckliga i alla våra dagar och kunna kramas riktigt hårt nästa gång vi ses så att jag kan känna trygghet och att allting kommer att ordna sig även fast vi bara kanske är vänner.
ibland önskar jag nästan att han blev bög.