0416,1

Jag älskar att komma hem till en middag, gärna med äldre gäster och känna dofter av whiskey.
Jag hittade kort och brev som folk skrev till mamma för lite mer än ett år sen och sen grät jag ända tills jag gick utanför dörren för att gå till jobbet 2,5 timmar senare.

Igår blev jag för full av annan alkohol när vi skulle spela skivor på Köttmarknaden, ramlade hem vid två med korv i handen. Imorgon ska jag träffa Eddie och på måndag provjobba en gång till, suck.

Jag känner mig svag igen, kan knappt hålla upp te-koppen. Jag är trött och svag och allt kommer ett år försent. Det värsta skulle vara över nu, det sa ju folk. Även om jag tror att jag kanske snart är på väg att komma ur chocken. Jag behöver någon, någon som jag känner mig trygg med och någon som jag inte behöver skämmas för att prata med.


Jag krigar tyst.