tre månader, högst, sen är det antagligen slut, på lidande & liv.
jag vet inte vart jag ska ta vägen och mitt liv faller i spillror en en gång
jag gick från pappa ända över skurubron och tog bussen tillbaka,
pratade med malin, hanna & erik
malin ska följa med mig till kuratorn imorgon och sen ska jag träffa hanna och bara få vara
sen om jag orkar erik, men jag tror inte jag orkar. inte nu
jag hade en jävla tur som inte bokade den där jävla kryssningen med klassen
jag får nog avboka tallinresan med kören också.
jag mår illa
jag lyssnar på någon förstår vad jag har att göra med

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar